Bengt Johansson skiljer mellan två grundläggande föreställningar som styr nyhetsurvalet. Den ena är intressanta nyheter och har att göra med kommersiella intressen. Ur det perspektivet kan man se ett medieföretag som vilket annat företag som helst, alltså är det centrala att gå med vinst. Nyheten är en produkt som ska säljas. Vad som blir en nyhet styrs alltså av marknaden, vad kunden vill ha. Den andra är styrd av normer och ideologi. Vad som blir en nyhet handlar om vad redaktionen anser att publiken bör veta, vad som anses vara viktigt för människor.
Inom nyhetsvärderingsforskningen finns en rad kriterier som avgör om en händelse blir en nyhet. Ju fler kriterier händelsen uppfyller, desto större är chansen att händelsen blir publicerad och uppmärksammad.
Håkan Hvitfeld är en av flera forskare som gjort en sammanställning över dessa kriterier.
1.Den behandlar politik, ekonomi eller brott och olyckor.
2.Det är kort geografiskt och kulturellt avstånd till händelsen.
3.Förhållandena är sensationella eller överraskande.
4.Det handlar om enskilda elitpersoner.
5.Den beskrivs tillräckligt enkelt.
6.Den är viktig och relevant.
7.Den utspelas under kort tid men som del av ett tema.
8.Den har negativa inslag.
9.Den har elitpersoner som källor.
DN:s artikel om mordet på Hamasledaren Mahmoud al-Mabhouh uppfyller nästan alla dessa kriterier. Dessutom tror jag att händelsen kan placeras under de båda grundläggande styrfält som Bengt Johansson framhåller i sin studie. Händelsen kan beskrivas som kommersiellt intressant, dels eftersom det är ett mord men mer intressant är de mystiska omständigheterna runt mordet. Händelsen anses också viktig, om man utgår från Bengt Johanssons styrfält. Det är ett politisktmord och Israel-Palestina konflikten en del av världspolitiken.
Här är en analys av den här händelsen utifrån Håkan Hvitfelds sammanställning:
1. Händelsen behandlar både politik och brott. Det ett mord på en Hamasledare som den Israeliska underrättelsetjänsten Mossad misstänks ligga bakom. Dessutom har Europeiska pass blivit förfalskade.
2. Det här är ett kriterium som inte riktigt passar in på den här händelsen. Händelsen är varken geografiskt eller kulturellt nära Sverige. Skulle den här händelsen utspela sig i ett europeiskt land så hade händelsen antagligen hamnat på löpet, men och andra sidan hade det antagligen inte skrivits en rad om händelsen om det inträffat i tillexempel Kina. Mellanöstern intresserar media i väst av andra skäl än att det ligger kulturellt och geografiskt nära oss.
3. Det här mordet kan verkligen ses som sensationellt. Det är inget vanligt mord, utan liknar mer ett mord taget ur en deckare (precis som journalisten poängterar i artikeln). Det är ett mystiskt lönnmord, där lösskägg och falska pass har används.
4. Mahmoud al-Mabhouh kan absolut ses som en elitperson. Han är en nyckelperson i Palestina- Israel konflikten. Mahmoud al-Mabhouh var en dem som grundade Hamas militära gren som idag styr Gaza.
5. För att vara en del av en otroligt komplicerad politiskkonflikt så har den här artikeln beskrivits på ett ganska enkelt sätt.
6. Händelsen tycker jag både är viktig och relevant. Det som gör händelsen extra relevant är det faktum att flera Europeiska pass har förfalskats. Identiteterna är stulna från britter, irländare, en fransman och en tysk. Israeliska Mossadagenter misstänks ligga bakom mordet och eftersom europeiska pass har blivit förfalskade blir det här antagligen en diplomatiskangelägenhet.
7. Händelsen utspelades under en kort tidsperiod, men är en del av en större konflikt.
8. Det finns i allra högsta grad negativa inslag i den här artikeln.
9. Polischefen i Dubai (där mordet inträffade) är citerad vilket kan ses som en bra källa. Artikeln är skriven med TT som källa.
En sak som är viktig att tillägga är att det finns foto på de misstänkta lönnmördarna, dessutom finns det även en film från övervakningskameror. Björn Häger nämner i boken Reporter att en händelse där det finns tillhörande foto har mycket större chans att bli publicerat. Det är alltså en viktig aspekt i nyhetsurvalet.
Jag tycker det är otroligt intressant att jämföra medier från andra länder och se vad de svenska medierna har valt bort i sin nyhetsvärdering.
Tisdag den 16 februari kan man läsa i New York Times att 24 poliser sköts i Indien på måndagseftermiddagen. Det är inte en enda svensk tidning som har uppmärksammat händelsen, varken Aftonbladet, Expressen, DN eller Svenskan. Jag förstår inte varför de svenska medierna har ignorera detta. Även om händelsen är geografiskt och kulturellt avlägset, så borde ändå 24 mördade poliser vara en nyhet i Sverige. Händelsen uppfyller de andra kriterier som avgör om det blir en nyhet. Det handlar om mord på poliser, dessutom är det en politiskkonflikt där Maoister har erkänt dådet. Det är verkligen en sensationell händelse, eftersom Maoistrebeller stormade ett läger mitt på dagen. Rebellerna färdades på motorcyklar och sköt mot poliserna. Det är sällan förekommande att ett så stort antal poliser blir skjuta och händelsen borde därför ha ett stort nyhetsvärde. Jag tror att en viktig anledning till att den publicerades i New York Times är det faktum att det är en tidning med extremt stora ekonomiska resurser och de har därför många korrespondenter över hela världen. Anders R. Olsson konstaterar tillexempel att ”där det inte finns några korrespondenter finns det inga nyheter”.
